LALLOUZ INTERNATIONAL MAGAZINE :: Via Sanctae Birgittae

Ibland blir man stolt över att tillhöra en specifik nation eller ett särskilt folk. Så känns det idag för oss svenskar, som tillsammans med er alla, är här för att påminnas om och glädjas över den utan jämförelse mest berömda svenska kvinnan i kyrkan och världen: Den heliga Birgitta. Men vi svenskar vore inskränkta och okunniga om vi trodde att vi på något sätt kunde stänga in Den Heliga Birgitta i Sverige eller göra henne överdrivet svensk – nej, hon tillhör världen och hon tillhör mycket tydligt Europa.

För några år sedan, 1999, upphöjde påven Johannes Paulus II Birgitta till Europas skyddshelgon. Man kan undra varför. Varför just hon? Den heliga Birgitta visar upp många sidor som väcker förundran och respekt: hustru och mor, profet, ordensgrundare och mystiker. Allt detta fick plats i hennes liv. Men framför allt var hon orädd och vågade det som andra inte vågade. Hon vågade säga ifrån till kung och påve, kyrkliga dignitärer och vanliga präster: Trampa inte på lag och rätt! Ingen är herre över den lag och rätt som kommer från Gud! Visa ödmjukhet! Påve, återvänd dit du hör hemma, fly inte från ditt uppdrag! Och till varje människa sa hon: ta dig själv och ditt liv på allvar och sök din kallelse.

Birgittatal vid invigningen av Via Sanctae Birgittae den 25 oktober 2007 i Saint-Laurent-d’Aigouze.

Av Kyrkoherde Rickard Aspegren, framfört pâ franska av Leif Johansson

“HELIGA BIRGITTA”

Den heliga Birgitta är profetisk i den mening att hon inte bara tar för givet vad makt och politik gör med människan utan hon frågar också oavbrutet efter vad Gud vill med makten och politiken. Och då gäller det över hela skalan från fredsfördrag mellan nationer till hur familjen där hemma kan tänkas fördela ansvar och sysslor.

När påven gör Birgitta till Europas skyddshelgon tror jag att det har att göra med det arv som Europa fått och det ansvar vi har för att förvalta detta arv. Det handlar om rätt och rättvisa bland folken i våra länder och det handlar om att räkna med att Gud griper in i historien och i varje människas liv.

Birgittas mest kända bön blir också vår bön idag, här och utöver Europa: Visa mig Herre din väg och gör mig villig att vandra den.

Återigen: det är en stor glädje att arvet efter den heliga Birgitta lever och det är en ära att få vara med om att namnge denna gata i Saint-Laurent-d’Aigouze till Via Sanctae Birgittae.

Tack

Pilgrimsmusslan:

Pilgrimsmusslan eller jakobsmusslan förekommer i Medelhavet. Namnet kommer av att man på hemväg från pilgrimsfärder till aposteln Jakobs d.ä. grav i Santiago de Compostella brukade fästa ett sådant musselskal på sin dräkt. I matsammanhang kallas den också för sitt franska namn Coquille Saint-Jacques (Lexikon 2000)

Det nya emblemet för Heliga Birgittas pilgrimsfärd:

Snäckan och Jakobssvärdet är kombinerat med stjärnorna som leder vandrarna på natten och stjärnans eller solens strålar ger ljus till tankar och vägledning. De 12 stjärnorna, en för varje apostel, är i samma formation som på EU-flaggan. Sankta Birgitta är ju skyddshelgon för Europa. Den gula och blå färgen står både för Sverige och Provence.

(00:20:19)

OFFICIELLT EMBLEM "Via Sanctae Birgittae" av Jean Benoit. Emblemet är en symbol för Heliga Birgittas resa till Compostella, en 4.200 km lång pilgrimsvandring genom sju Europeiska länder. Det vill ocksâ påminna om att latinet var det språk som förenade folket i Europa på medeltiden. Större städer som Birgitta passerade inkluderar: Stockholm, Lund, Köpenhamn, Lübeck, Hamburg, Bremen, Köln, Aix-la-Chapelle, Maestricht, Liége, Reims, Dijon, Lyon, Marseille, Arles, Toulouse, Pamplona, Burgos och Leon på vägen till Saintiago de Compostella. Här möts personer med olika trosuppfattningar och upptäcker det som Goethe har sagt att "Europa föddes under en pilgrimsfärd och kristendomen är dess modersmål".

VIA SANCTAE BIRGITTAE